Regementets och kompaniets krigshistoria 1700 - 1814

Här följer en kort sammanfattning av de krigshandlingar regementet deltog i under indelningsverkets tid. Uppgifterna är hämtade ur "Kungliga Hallands regementes historia 1624-1961" av Lilliehöök mfl. Boken grundar sig på de anteckningar Kapten Arvid Noreen gjorde om regementets historia 1911. Boken ger information om vad regementet som helhet företog sig och inte var något enskilt kompani befann sig vid en viss tidpunkt. Det går dock att med hjälp av datum för exempelvis en soldats döddag sluta sig till om Kullings kompani deltog i de beskrivna krigshandlingama.

I regementet fanns det jägarförband som var sammansatta av soldater från olika kompanier. Kullings kompani fanns representerat i dessa jägarförband. Därför anser vi att en samlad beskrivning av regementets göromål under indelningsverkets tid är att föredra. Helt klart är det dock att regementet inte var med under det ryska fälttåget som till slut förintade nästan hela Karl XII's arme.

Stora nordiska kriget 1700 - 1720

1700 - 1703 Regementet var hemma på roten.

1704 150 man ur regementet beordrades till Karlskrona för vidare transport till Finska viken för att "skydda Nyens skans och Narviska kusterna"". Nyens Skans låg på den plats där St.Petersburg senare anlades.

1705 I mars inställde sig 500 man i Karlskrona. 6 maj nåddes Reval. 7 juni skedde ett misslyckat anfall mot ön Retusaari. 15 juni återkom man och försökte sig på en landsättning som misslyckades varvid 70 man stupade. "Desenten på Retusaari" kallas händelsen i samtida handlingar. (I Kullings kompani stupade flera man vid detta tillfälle, men i rullorna anges deras dödsdag till den 15 juli!).

1706 - 1708 Under somrarna dessa år deltog regementet på sk sjöexpeditioner till Finska viken. 13 okt. 1706 inträffade den sk "rencontern vid Viborg" där flera soldater och officerare stupade.

1709 Regementet drogs samman försvar vid den norska gränsen.

1710 Kållands och Kullings kompanier transporteras till Reval (nuv.Tallinn) för att undsätta staden. Expeditionen lyckades och Reval undsattes men i staden härjade pesten. Endast ett fåtal kom hem.

1711 10 aug. anfölls Sverige av norrmännen som slog en bro över Svinesund och marscherade över gränsen. 5 kompanier ur regementet befann sig på Herrestads Hed ca 1 mil norr om Uddevalla. Först den 6 sept. hade den siste fienden lämnat svensk mark.

1712 I maj marscherade regementet till Skåne. Därifrån tog de sig till Karlshamn där de inskeppades. 13 sept. nåddes ön Rügen. I okt. överfördes armen till Stralsund. 9 dec. slaget vid Gadebusch. 75 man från regementet sårades och 22 man stupade.

1713 I jan befann sig regementet i fästningen Tönningen. 1 slutet av månaden marscherade regementet till Sandkrug för att den 7 feb. återvända till Tönningen. Sjukdom och pest härjade bland manskapet. Den 6 maj kapitulerade Tönningen. Mellan 600 - 800 man tillfångatogs. Ett stort antal lyckades dock rymma och återkom i slutet av år 1713 och 1714.

1714 - 1715 Order om återuppsättande av regementet.

1716 Det norska fälttåget. 20 feb. marsch mot (Kristiania) Oslo. 6 mars Moss.10 mars var man framme i Kristiania. 18-19 april lämnade man Kristiania. 29 april var man i Torum vid Fredrikshald. 23 maj anfallet mot Spånviks skans. 22 juni anfall mot Fredrikshald. 28 juni gick man över Svinesund tillbaka in i Sverige varvid trupperna förlades i Bohuslän.

1717 Regementet var kommenderat till Göteborg samt befästningsarbete i Bohuslän.

1718 l oktober marscherade man mot Norge. 4 november inneslöts Fredrikstens fästning vid Fredrikshald. 20 nov. sattes belägringsarbetet igång. 27 nov. togs det första utanverket. 30 nov. sköts Karl XII och återtåg beordrades.

1719 Under sommaren försvarades Bohuslän.

1720 Fred.

Kriget mot Ryssland 1741-1743

1741 Regementet var kvar i Sverige och var garnison i Malmö och Landskrona.

1742 Delar av regementet var garnison på Västkusten. En bataljon fick dock i april order om avmarsch till Stockholm för tjänstgöring i galärflottan. I mitten av maj skickades galärflottan på en expedition till Finland. 4 månader senare återkom den. Under den 20 dagar långa hemfärden hade bataljonen lidit stora förluster pga. sjukdomar och umbäranden.

1743 Hela regementet till Stockholm. En del av regementet tjänstgjorde på galärflottan under dennes operationer i farvattnen mellan Åland och Åbo.

Kriget mot Preussen 1757-1762

1757 1 maj skickades 600 man till Pommern. 13 sept. erövringen av Peenemünde. I nov. retirerade regementet till Stralsund där de var instängda i 5 och en halv månad.

1758 13 mars föll Peenemünde skans. 5 april försökte 200 frivilliga under ledning av chefen för Kullings kompani, Kapten Roos, återta skansen. Anfallet misslyckades fullständigt och 63 man stupade däribland Roos. Under augusti var regementet garnison i Stralsund. Under december förekom en del småstrider på ön Usedom. Staden Demmin erövrades. Ett misslyckat anfall mot staden Anklam genomfördes. Staden erövrades lite senare men fick åter kapitulera.

1759 - 1760 Inga krigsföretag.

1761 23 december erövrades Malchin. 27 december stötte regementet på en fiendestyrka vid Neu Kahlen som dock slogs tillbaka.

1762 22 maj fred. I juli var regementet tillbaka i Sverige.

Kriget mot Ryssland 1788-1790

1788 l mars fick regementet order om att avgå till Karlskrona. 23 juni var alla församlade. 28 juni skickades 667 man med flottan till Finland och 400 man stannade kvar som garnison. 17 juli stod slaget vid Hogland. l augusti blev regementet landsatt i Helsingfors och sändes i mitten av månaden till Ekenäs och Hangö.

1789 l augusti sändes återstoden av regementet till Finland och de landsattes i Svartholm. Hela regementet samlades vid Kymmene gård. De fick sedan gå tillbaka till Abborrfors pga. svenskarnas nederlag vid Svensksund. Under återmarschen visade en bataljon stor tapperhet vid försvaret av ett batteri vid Tionvarpi (Broby). Regementet gick i vinterkvarter i trakten av Svenskby.

1790 29 april strider vid Walkiala och Anjala. 1 maj strider vid Hirvenkoski. 6 maj strider vid Korhois varvid 70 man stupade och 40 sårades. 6 juni erövrades Anjala. 14 augusti fred och i november var kompaniema åter på sina rotar.

Pommerska kriget 1805-1807

1807 l januari skickades 600 man till Pommern. 28 januari var det strider mot fransmännen vid Elmenhorst. Den 1 april anföll regementet Stralsund vars inneslutning upphävdes. Den 16 april anfölls regementet av fransmännen. En postering vid Ferdinandshof bestående av ca 30 man dödades eller togs tillfånga.

Sammanlagt förlorade regementet 135 man i sårade" döda eller fångar. Den 20 augusti gavs Stralsund till fransmännen sedan de svenska trupperna överförts till ön Rügen. Under den följande månaden återfördes hären till Sverige och Västgötadalsbataljonen landsattes i Karlskrona.

Kriget mot Ryssland 1808- 1809

1808 16 mars samlades regementet i Vänersborg och avmarscherade till Dalsland för att ingå i skyddet mot norrmännen. Den 5 september marscherade regementet förstärkt med en vargeringsbataljon till Gävle. l slutet av månaden inskeppades regementet på båtar för att a sig till Finland. En storm hindrade båtarna att nå Finland och de återvände. Den 10 november landsattes regementet på Aland.

1809 28 januari deltog regementet i en expedition till ön Kumlinge där de tillfälligt fördrev ryssar från platsen. Den 17 mars marscherade regementet över isen till Sverige. Följande morgon anlände de till Grisslehamn efter en ansträngande marsch i snöyra och köld. I april var regementet åter på hemorten.

Kriget mot Norge 1814

Regementet deltog mangrant i det norska fälttåget. Fälttåget varade i 17 dagar. Den 3 augusti landsattes regementet på ön Krageröe vid Glommas utlopp. Den 4 augusti anfölls fästningen vid Fredrikstad som erövrades av svenskarna. Svenskarna förlorade 7 döda och 14 sårade. Den 14 augusti stormades ett kanonbatteri vid Kjölebergsbro av halläningar, bohuslänningar och män från Västgötadals regemente. Detta var den sista strid som svenska armen utkämpade.

norge.jpg (74662 bytes)

Kommenderingar i fredstid.

Ur Västgötadals regementet utgick ofta arbetskommenderingar. Till Göta Kanal beordrades åren 1818, 1823 och 1830 - vardera året under ett sommarkvartal- 850, 904 resp. 160 man - som totalt nedlade ca. 180 000 dagsverken på kanalens färdigställande. Lika stor arbetsinsats satte regementet in på Göta älv, Hjälmare kanal och Carlstens fästning. Utöver detta fungerade också soldaterna som fångvaktare på Carlstens fästning och Älvsborgs fästning under speciella kommenderingar


Tillbaka till startsidan.